Hagauppropet

Skada inte riksintresset Haga-Brunnsviken som friluftsmiljö

Stöd Hagauppropet – Skriv under

Haga-Brunnsviken är sedan 1700-talet ett älskat och folkligt parklandskap. Dess natur- och kulturvärden är så stora att en enhällig riksdag 1994 beslöt att skydda dem som en del av Sveriges första nationalstadspark. Sedan 2017 är det dessutom ett riksintresse för friluftsliv.

Men trots det försöker olika byggintressen att exploatera parken och dess landskapsbild. Så har redan skett i Albano vid södra Brunnsviken, och i Frösunda vid norra Brunnsviken. Vid Annelund finns planer för stora kontorshus, och även Ålkistan hotas. Även exploateringar vid Bergianska trädgården har presenterats. Energibolaget Ellevio vill stoppa markförläggning av en högspänningsledning och istället bygga stora elstolpar nära Bergianska trädgården och bostäder vid Bergiusdalgången på Norra Djurgården. Stallmästaregården vill bygga ett konferenscenter. Den framväxande Hagastaden har redan påverkat landskapsbilden negativt. Nu planerar Stockholms och Solna stad att bygga den s.k. Östra och Norra Hagastaden  och därvid flytta fram stadsfronten till Stallmästaregården och Stallmästareviken med Hagaparken och Kungl. begravningsplatsen (se nedan).  Karta för orientering.

Vi befinner oss därför vid en brytpunkt. All planering för Haga-Brunnsviken måste nu inriktas på att läka de sår som har tillfogats denna unika natur- och kulturmiljö, och stärka dess kvaliteter som friluftsmiljö. 

På denna hemsida visas ett förslag på hur gröna värden kan skapas vid Norrtull och Haga Södra. Om förslaget genomförs skulle det stärka förutsättningarna för friskvård, biologisk mångfald och en hållbar utveckling, samt öka regionens attraktionskraft – vilket är själva syftet med Nationalstadsparken.

Före–Efter: En möjlig omgestaltning vid Haga Södra-Norrtull. Stor bild föreStor bild efter.
Vill du se mer av förslaget, se vidare nedan!

Bilden ovan visar entréområdet till Haga-Brunnsviken före och efter en möjlig omgestaltning. Trafiken till och från Stockholm samlas till vänster om tullstugorna vid Norrtull. En åsrygg skapas och bidrar till att trafiken längs Uppsalavägen inte stör Haga-Brunnsviken. Läs mer om förslaget nedan!

Stockholm stads planer för Norrtull-Haga Södra.
Modellen har här placerats in i flygfotot. Originalfoto.

Detta handlar om entrén till vår huvudstad och ett grönt kulturarv i Sveriges enda nationalstadspark. Vid utvecklingen av Haga-Brunnsviken behöver därför alla medborgares intresse – från Smygehuk till Treriksröset – tas till vara.

Nu förenas vi i Hagauppropet och manar Stockholms och Solna kommuner att samverka med statliga myndigheter, regering och riksdag samt det civila samhället för att ta fram en generalplan som utvecklar och stärker Haga-Brunnsviken som natur-, kultur- och friluftsmiljö. 

Stöd Hagauppropet – Skriv under

Läs gärna vidare nedan: 

Läk såren – gör Norrtull grönt igen

Såren i landskapet kan läkas på olika sätt. Under 1990-talet tänkte sig landskapsarkitekten Sture Koinberg och arktekten Kjell Forshed att Värtajärnvägen lades ned, och skissade då på denna lösning för området Norrtull – Haga Södra – Albano.

Sture Koinberg, förslag till gestaltning av Norrtull och södra Brunnsviken.

Det förslag som presenteras här nedan ska ses som ett exempel på de möjligheter som finns. Andra exempel redovisas vid ”Fördjupning”.

Norrtull omvandlas till en fin och lugn entré till Haga-Brunnsviken med stall för hästar nära Stallmästaregården. Den rullstensås som tidigare låg intill Norrtull har gett inspiration till att höja upp marken. Från höjden skulle man få vackra utblickar mot Haga-Brunnsviken. Hela området kan förvandlas till en grön oas med en ”Hellasgård vid Haga”.

Före–Efter: En skiss över området vid Norrtull idag, och med en framtida park. Gestaltning: Polina Shumova.
Om marken vid Norrtull höjs ges möjlighet till vackra utblickar mot Haga.
Här ett exempel på möjlig gestaltning av entréområdet till Haga-Brunnsviken. Tullstugorna syns till vänster och Wenner-Gren Center (WGC) skymtar längst till höger. Till höger om tullhusen går Sveavägen, och till vänster i bild syns utfarten från Stockholm. I visionen för en framtida Norrtullspark finns ett stall för hästar. Gestaltning: Polina Shumova. Större bild.
Före–Efter: Stadsfronten vid Sveavägen, vy från Haga Södra.
Med en höjning av marken mellan Norrtull och Wenner-Gren Center kan Haga Södra få en grön inramning som liknar landskapet när Hagaparken skapades på 1700-talet. Gestaltning: Polina Shumova.
Norrtull och vägen till Haga år 2020.
En möjlig framtida entré till Haga-Brunnsviken från Norrtullsgatan vid Sveavägen. Gestaltning: Polina Shumova. Större bild. 
Gångvägen från Haga till Norrtull år 2020. Tullhusen till höger.
En möjlig framtida Norrtullspark. Längst bort syns Hagaporten, entrén till Haga-Brunnsviken från Norrtullsgatan. Framför tullhusen finns ett stall för hästar. Gestaltning: Polina Shumova. Större bild.
Norrtull till vänster och Wenner-Gren Center (WGC) till höger. Närmast i bilden syns Sveavägen. Överst i bilden syns Stallmästareviken och Haga Södra. På den nyskapade höjden har en damm placerats. Höjden ger möjligheter till rumsbildningar både ovan och under jord – såsom vid konstmuseet Louisiana utanför Köpenhamn. Gestaltning: Polina Shumova. Större bild. Några bilder från Louisiana.
Norrtullstomten mot Sveavägen år 2020.
Så här kan samma område gestaltas i framtiden. Här stöttas motion, återhämtning och friskvård genom en ”Hellasgård vid Haga”, och här finns utrymme för en 4H-gård, restaurang och ett besökscenter till Nationalstadsparken. Här har verksamheterna lagts in på ett skissartat sätt. Gestaltning: Polina Shumova. Större bild.
Norrtullstomten norrut mot Hagaparken år 2019.
Utblick mot Haga och Bellevue från en framtida park mellan Norrtull och Wenner-Gren Center. Gestaltning: Polina Shumova. Större bild.
De förslag som visas på denna hemsida är ett pågående arbete. Här ses skisser till en mer bearbetad damm och möjliga utformningar av hus. Skiss: Polina Shumova. Större bild.

Hellasgård och 4H vid Haga

Omfattande forskning i vår tid har visat hur betydelsefulla både naturmöten och kroppsrörelser är för vår hälsa och vår återhämtning. Därför är det viktigt att ha nära till naturen och miljöer som främjar rörelse. För att fler av oss ska kunna nyttja Haga-Brunnsviken behövs en ”Hellasgård vid Haga”. Barns och ungdomars möte med djur kan utvecklas vid denna plats genom en 4H-gård. 

Stöd Hagauppropet – Skriv under

Historisk förankring

Förslaget tar sin utgångspunkt i det historiska landskapet vid Haga Södra och Norrtull. Den norra tullen etablerades redan på 1600-talet. Tullstugorna från 1700-talet står kvar på samma plats. Att passera dem hade länge ett särskilt symbolvärde. Därför restes äreportar vid Norrtull för kröningståg som gick från Ulriksdal in till Storkyrkan. 

Norr om tullen låg landet. Under 1700-talets senare del fick landskapet vid Brunnsviken en ny roll genom att engelska parker anlades efter inspiration av den nya natursynen. Gustav III var initiativtagaren, och Hagaparken är det mest kända exemplet. Andra parker anlades vid Bellevue, Frescati och Tivoli. Sammantaget står de för kulturvärden av internationell dignitet. 

Haga och Bellevue inramades på 1700-talet av en rullstensås som steg brant vid Stallmästareviken. Senare kom den att nyttjas som sandtag, och försvann till slut. Historiken i landskapet ger en stor frihet att nu skapa en grön inramning av Hagaparken och samtidigt möjliggöra vackra utblickar.

Rullstensåsen vid Norrtull och Stallmästareviken när Hagaparken skapades (Akrels karta 1802-1803).

Stöd Hagauppropet – Skriv under

Färdas genom parken i 3D

Kort tur: Norrtullsparken och Hagaporten.
Längre tur: Norrtullsparken och Hagaporten.

Fortsättning följer

Efterhand kommer fler exempel på hur Haga-Brunnsviken kan utvecklas på ett positivt sätt.

Fördjupning

Tre slag för den Gustavianska parken” – Lennart Holm, artikel i Utblick landskap, 1996. (Här redovisas andra exempel på hur Haga-Brunnsvikens värden kan stärkas.)

Biologisk mångfald i urban miljö : Exempel från Nationalstadsparken” – Katarina Löfvenhaft, kapitel i Nationalstadsparken : Ett experiment i hållbar utveckling, Formas, 2002.

”Den vidare nationalstadsparken. Ett friluftslandskap för framtiden” – Peter Schantz, kapitel i Parkstaden. Stockholms landskap och stadens rum, Samfundet S:t Eriks årsbok, 2017.

Stöd Hagauppropet – Skriv under  

Om uppropet

Kontakt: info@hagauppropet.se